 |
2000-08-12 |
LOK STÅR ÄN
Härom dagen Hardcore Superstar och nu Lok. De lokala storheterna avlöser
varandra på Liseberg under Kalaset. Och visst har nöjesparken haft tur, då
viljan att föryngra utbudet sammanfallit med att två av landets hetaste tunga
rocknamn finns runt knuten.
Precis som kollegorna har Lok en hektisk turnésommar bakom sig och av den
osäkerhet som GP kunde rapportera om vid försommarens premiär på Sticky Fingers
märktes inte mycket. Kompanjoner, Hur många grisar är vi nu? och Passa dig
sitter som de ska, och därpå följande Gud ditt svin - introducerad av en på
spanska vrålande Daniel Cordero - och Skrubbsår är tunga groovebomber.
Det känns aningen märkligt att konstatera, med tanke på de ofta oborstade
texterna, men Lok är närmast folkkära. Särskilt bland de yngre. Att många inte
var påtänkta när covern Det måste vara radion skrevs av Ebba Grön gör inte röjet
mindre - och visst finns det saker att vara glad över. Det är fortfarande
sommarlov och trots dåliga tecken håller de regntunga skyarna inne med vätan.
Då
gör det liksom ingenting att Lok kanske inte når de absoluta topparna.
Att kvartetten på scen har kul råder det heller inga tvivel om. "Vår absolut
första låt" Rasa luftas speciellt för hemstaden innan killarna kliver av och när
Martin Westerstrand återvänder med orden "vem det är som står kvar?" finns inte
utrymme för några tvivel.
Publiken är inte lika månghövdad som på Hardcore Superstar, men de 5 000 som
samlats blir inte svaret skyldiga. "Lok står när de andra faller" blir ett lika
högljutt som uppkäftigt mantra och, visst, det äger fortfarande sin giltighet.
Gustaf Höök
Kontakt. Martin Westerstrand slet - och publiken lät sig villigt dompteras.
Loks svängiga rifforgier gjorde inte de 5 000 som slutit upp framför Lisebergs
stora scen besvikna.
Av: Höök Gustaf, Johansson Nicke